Är det bättre att montera en kran direkt på sin skogstraktor, eller är det mer fördelaktigt att sätta den på en skogsvagn istället? Det finns inget glasklart svar här, utan det beror till stor del på hur skogsbestånden ser ut, vilka terrängförhållanden som råder och hur ofta utrustningen ska användas. För vissa skogsägare kan en fastmonterad kran på traktorn innebära smidigare åtkomst och snabbare arbetscykler, medan en kran monterad på en skogsvagn ger större flexibilitet och enklare anpassning till olika arbetsuppdrag. Nedan kör vi en utförlig diskussion kring dessa aspekter och hur de påverkar valet av lösning.
Skogskran, griplastare eller gripkran..
En skogskran, även kallad gripkran eller griplastare (uttrycket går att ”kärt barn har många namn”), är en hydrauliskt styrd kranenhet, som används för att lyfta, förflytta och lasta virke inom skogsbruket. Den består av ett kranhus, en eller flera bommar (armar) och en gripklo (grip). Gripens konstruktion, som vanligtvis är robust nog att klara tunga stammar, innebär att man kan hantera både stockar och grenar. Skogskranen drivs vanligen av traktorns hydrauliksystem, men kan även ha ett eget hydraulaggregat om den monteras på en särskild skogsvagn. En viktig parameter är kranens lyftmoment, vilket avgör hur tungt virke den kan lyfta samt hur stort räckvidden är.
Två olika monteringsmetoder
Det finns i huvudsak två sätt att integrera en skogskran i en traktorbaserad lösning, dessa är följande:
Direkt på traktorn
Här monteras kranen i traktorns bakre del (oftast kring trepunktslyften), eventuellt med ett extra ramfäste för att ge ökad stabilitet. Detta upplägg är särskilt populärt i mindre skogsbruk och för den som snabbt vill koppla på eller av kranen. Den direkta kopplingen till traktorn möjliggör god manövrerbarhet, eftersom föraren har kranen nära förarhytten och kan få en överblick över lyftmomentet. Samtidigt kan traktorns vikt ge ökad stabilitet vid lyft.
På en skogsvagn
I detta fall monteras kranen på en separat vagn (en skogsvagn, även kallad timmervagn, huggarvagn eller griplastarvagn) som kan kopplas till traktorns draganordning. Skogsvagnen är ofta utrustad med egen ram, boggi och ibland hydrauliska stödben för att öka stabiliteten vid lyft. Denna lösning passar bra om man vill ha en flexibel utrustning som snabbt kan anpassas efter olika behov eller bytas ut vid behov av en annan vagnstyp. Här kan kranen också vara enklare att ställa in i olika positioner, och man slipper ofta en del av de vibrationer och påfrestningar som annars skulle påverka traktorkroppen.
För- och nackdelar beroende på vart kranen monteras
Kran direkt på traktorn – fördelar
– Bra översikt som sagt: Föraren ser ofta kranens rörelser tydligare, vilket underlättar vid mer noggranna arbeten.
– Stabilitet: Traktorns tyngdpunkt kan bidra till ökad stabilitet, särskilt om traktorn har en tillräckligt hög egenvikt och rätt motvikter.
– Snabbt montage: Montering och demontering av kranen är relativt enkel, förutsatt att traktorn har anpassade fästen och hydraulkopplingar.
Kran direkt på traktorn – nackdelar
– Belastning på traktorn: All tyngd och kraftöverföring sker via traktorn, vilket kan slita hårdare på chassi och transmission om man hanterar tunga lyft under längre tid.
– Begränsad lastkapacitet: Man måste transportera virket i en vagn bakom traktorn oavsett, men vagnen blir då en passiv enhet.
– Mindre flexibilitet: Traktorn är alltid uppbunden med kranen, vilket kan försvåra andra arbetsuppgifter där en kran är i vägen.
Kran på skogsvagn – fördelar
– Flexibilitet: Lättare att byta mellan olika traktorer och enklare att variera vagnens användningsområde.
– Separat påfrestning: Vagnen tar upp mycket av lastens tyngd och dynamiska krafter, vilket minskar slitage på traktorn.
– Möjlighet till eget hydraulaggregat: Kan vara fördelaktigt för extra kraft eller om traktorns hydraulkapacitet är begränsad.
Kran på skogsvagn – nackdelar
– Kräver en specialvagn: Investeringen i en dedikerad skogsvagn med kran kan vara hög.
– Ökad längd: Kombinationen traktor–vagn blir ofta längre, vilket kan försvåra framkomligheten i tät skog.
– Tyngre ekipage: Kan innebära större marktryck och mer begränsad manövrerbarhet i vissa terränger. Se upp för körskador!
Åtkomst och framkomlighet
I kuperad eller trång terräng kan en kran som sitter direkt på traktorn ge bättre framkomlighet. Ekipaget blir kortare och man har bättre kontroll över hinder i terrängen. Å andra sidan kan en skogsvagn med boggilösning och rejäla däck röra sig mer skonsamt mot marken och balansera lasten bättre. För den som regelbundet arbetar i varierad terräng kan det vara en fördel att ha kranen på vagnen, eftersom man ofta kan fördela vikten mer jämnt och minimera jordpackning. Valet kan därför behöva anpassas till lokala förhållanden, exempelvis jordmån, topografi och vägnät.
Bästa val av skogstraktor – för kran direkt på traktorn
Om man väljer att montera kranen direkt på traktorn är det vanligt att satsa på en skogstraktor med robust bakaxel, rejäl trepunktslyft och tillräcklig hydraulisk kapacitet. Traktorer i klassen 80–120 hästkrafter (eller mer) är ofta populära för mindre till medelstora skogsbruk, då de erbjuder en god balans mellan vikt, kraft och bränsleekonomi. Vissa märken, till exempel Valtra och John Deere, är kända för att ha skogsanpassade modeller med högt markfrigång och skydd för underredet. Det är också fördelaktigt om traktorn har en vändbar förarplats (ombyggd hytt) eller åtminstone bra sikt bakåt för att underlätta kranarbetet.
Traktorval för kran monterad på en griplastarvagn
Har man istället en kran monterad på skogsvagnen är kravet på traktorns bakaxel mindre kritiskt, eftersom kranen inte belastar traktorkroppen lika direkt. Här kan en något lättare traktor fortfarande fungera bra, förutsatt att dragkraften är tillräcklig för terrängen. På marknaden är märken som Massey Ferguson, Kubota eller New Holland också vanliga i skogssammanhang, särskilt när man använder en dedikerad skogsvagn. Den avgörande faktorn är ofta hur bra traktorn klarar kuperad terräng, hur stabil dragbommen är och om hydraulflödet räcker för att driva kranens funktioner när den inte har ett eget hydraulaggregat.
Populära märken och modeller av griplastare
Bland griplastare (skogskranar) är märken som Moheda, Palms, Kesla, FTG Mowi Skogskran och Kronos vanliga på den svenska marknaden. Dessa tillverkare erbjuder olika kapaciteter, räckvidder och specialfunktioner beroende på behov. Vissa modeller har extra skyddade cylindrar och slangar för att klara tuffa förhållanden, medan andra lägger fokus på låg vikt för mindre traktorer.
Kombination av skogstraktor och vagn – utan kran?
Detta förekommer faktiskt, men det är inte lika vanligt att använda en skogstraktor kopplad till en ren timmervagn som i sig inte har någon kran, dvs. om man aktivt bedriver virkestransport. En enklare skogsvagn utan kran kan dock fungera för den som bara behöver flytta stockar kortare sträckor eller i huvudsak transportera mindre kvantiteter virke. För större volymer är en griplastare i form av en skogskran oftast ett måste ur effektivitets- och arbetsmiljösynpunkt, för hur annars ska man få upp stockarna på vagnen?
Användningsområden för gripkranar och vagnar
Att ha en skogstraktor utrustad med kran ger en mångsidig lösning för allt från gallring och slutavverkning i mindre bestånd, till vindfällen och vägunderhåll i skogsområden. Med en griplastarvagn kan du transportera stockar, flis, ris eller annat material från avverkningsplatsen ut till bilväg eller skogsbilväg. Många skogsägare uppskattar också att kunna använda traktorn till andra sysslor på gården, såsom snöröjning, markberedning eller körning av foder.
För mindre skogsägare som vill vara självgående och inte anlita stora entreprenörer för varje avverkningstillfälle är kombinationen traktor–skogsvagn–kran ofta en kostnadseffektiv och smidig lösning. Samtidigt kan större skogsfastigheter ha nytta av en sådan kombination för komplementuppgifter, till exempel vid stormskador eller snabb utkörning av virke innan det förlorar i värde.
Lämpliga för såväl stora små små skogsbruk
En av de stora fördelarna med att använda traktor och huggarvagn, jämfört med större maskiner, är anpassningsförmågan. Mindre skogsbruk drar nytta av att kunna kombinera jordbruks- och skogsbruksmaskiner, medan större skogsbolag ibland använder traktorburna system för kompletterande uppgifter där skotare eller skördare inte är motiverade. Traktorn kan dessutom användas året runt, förutsatt att man väljer rätt däck och anpassar utrustningen för vinterförhållanden.
Fördelar gentemot en skotare
Många skogsägare tycker som sagt att en traktor med skogsvagn och kran är mer ekonomiskt försvarbar än att investera i en skotare, särskilt om avverkningsvolymerna är relativt små eller om man bedriver skogsbruk på deltid. Dessutom är traktorn mer mångsidig: när den inte behövs i skogen kan den användas för en mängd andra gårdsarbeten eller entreprenaduppdrag. Traktorn är också enklare att transportera på väg mellan olika fastigheter, och reservdelar samt service är i regel lättillgängliga via lokala traktoråterförsäljare.
När är det dock nödvändigt med skotare?
Storskaliga avverkningsprojekt i tuff terräng och med höga virkesvolymer kräver ofta tyngre och mer specialiserade maskiner. Professionella skogsentreprenörer som jobbar med kontinuerliga avverkningar föredrar skotare eftersom de är konstruerade enbart för virkestransport och har hög lastkapacitet, kraftig drivlina och optimal balans. Skotare är ofta bättre på att hantera långkörningar i svår terräng och minskar risken för produktionsstopp vid större uppdrag. För riktigt brant terräng eller mycket lerig mark är dessutom bandburna eller delvis bandade skotare ofta oslagbara i framkomlighet.
Hur stor andel använder skogskran och vagn gentemot skotare?
Enligt uppgifter från olika branschbedömningar och statistik från bland annat Skogsstyrelsen och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), är det i huvudsak mindre och medelstora skogsägare – som utgör en stor del av Sveriges totala privata skogsägarkår – som använder traktorer med kran och skogsvagn. Det beräknas att en majoritet av privata skogsfastigheter i storleksklassen 20–200 hektar nyttjar traktor med kran för åtminstone delar av sitt avverknings- och transportarbete. Skotare dominerar dock i storskalig avverkning inom skogsbolag och större entreprenadföretag, vilket gör att den totala volymen virke som transporteras med skotare i Sverige är högre än den för traktor–vagn–kran. Om man däremot räknar i antal aktiva skogsägare snarare än i transporterad virkesvolym, bedöms långt över hälften ha någon form av egen skogsvagn och kranlösning till sin traktor.
Vi summerar – skogstraktor med kran
För den genomsnittliga skogsägaren kan en skogstraktor med kran innebära stor flexibilitet och lägre kostnader jämfört med att investera i en dedikerad skotare. Om man ska välja att montera kranen, dvs. griplastare direkt på traktorn eller på skogsvagnen, beror på faktorer som terräng, hur mycket virke som ska transporteras och behovet av att använda traktorn i andra arbetsmoment. Att ha kranen direkt på traktorn ger bättre kontroll och manövrerbarhet i trängre lägen, medan en kran på en separat skogsvagn är mer flexibel och ofta skonsammare mot traktorn. För små till medelstora skogsbruk är detta ofta en optimal kombination, men för större, professionella aktörer är skotaren fortfarande det mer effektiva valet i storskaliga avverkningsprojekt. I slutändan är det en ekonomisk och praktisk avvägning där båda lösningarna har sin självklara plats på den svenska skogsmarknaden.
Tips! Oavsett om du är en liten skogsägare med hobbyskogsbruk, eller en större spelare som arbetar inom skogsindustri, så är det lika viktigt att vara insatt i vad man behöver förhålla sig till, detta kan du läsa mer om på Skogskunskap.se och deras artikel ”Lagar och regler i skogsbruket”.