Det finns tydliga regelverk och föreskrifter som kräver att vissa samhällskritiska verksamheter, främst sjukhus men även andra aktörer med särskilda säkerhetsbehov, ska säkerställa kontinuerlig tillgång till el. Exempelvis har Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) riktlinjer för hur sjukvården måste hantera strömavbrott. För sjukhus är det i princip ett lagstadgat krav att kunna leverera el till livsuppehållande utrustning och kritiska funktioner. Dessutom kan andra verksamheter, till exempel vissa statliga myndigheter, kärntekniska anläggningar eller datacenter med nationell infrastrukturbetydelse, omfattas av liknande regelverk som innebär krav på reservaggregat eller motsvarande reservkraft vid strömavbrott. Vi tar reda på mer om detta viktiga och intressanta ämne nedanför.
Vad menas med reservkraftaggregat?
Ordet reservaggregat syftar på en maskin eller anordning vars primära uppgift är att generera el vid ett tillfälle när det vanliga elnätet av någon anledning inte kan leverera ström. I dagligt tal pratar man ofta om dieselaggregat eller elverk när man avser reservaggregat, men tekniskt sett kan ett reservaggregat drivas av flera olika energikällor (exempelvis diesel, bensin, gas eller batterier). Syftet är alltid detsamma: att säkra oavbruten tillgång till elektricitet i kritiska lägen eller på platser där det saknas anslutning till det allmänna elnätet.
Ett reservaggregat består i regel av en förbränningsmotor som driver en generator. När det vanliga elnätet faller ifrån (exempelvis vid ett strömavbrott) känner systemet av spänningsfallet och startar motorn automatiskt. Generatorn börjar då producera el som kan fördelas i fastighetens elsystem. På vissa anläggningar sker denna övergång omedelbart, med mycket kort fördröjning, medan enklare system ibland kräver manuell start.
Olika slags reservaggregat för strömavbrott
Inom kategorin reservaggregat som använfd vid strömavbrott, ryms flera varianter av elverk, vilka exempelvis kan delas in enligt nedanstående:
Stationära reservaggregat
Dessa är permanent installerade på en fast plats, ofta i en separat anläggning eller ett dedikerat utrymme. Sjukhus, datacenter, flygplatser och industrier med höga driftsäkerhetskrav använder i regel stationära aggregat. De är konstruerade för att starta automatiskt vid nätbortfall och har ofta avancerade övervakningssystem som säkerställer att de får rätt mängd bränsle och att belastningen delas korrekt.
Portabla elverk
Dessa är mindre, flyttbara aggregat som ofta används av byggarbetsplatser, eventarrangörer eller mindre företag som behöver tillfällig strömförsörjning. Portabla elverk kan köras på bensin, diesel eller gasol och är lätta att transportera. De är dock sällan utformade för kontinuerlig drift under långa perioder.
Batteribaserade system (UPS och stora batteripaket)
En så kallad UPS (Uninterruptible Power Supply) används främst för att täcka kortare strömavbrott eller för att bryggan ska kunna starta ett större dieseldrivet reservaggregat. I takt med att batteritekniken går framåt har vi också sett en ökning av större batteripaket för hushåll och mindre verksamheter (ibland kombinerat med solceller). Denna batteribaserade reservkraft är mer eller mindre underhållsfri men är än så länge dyrare och mindre energität i förhållande till fossila bränslen.
Gasdrivna och andra bränslen
Vissa större anläggningar kan ha reservkraft som drivs av naturgas, biogas eller i mer sällsynta fall vätgas. Dessa lösningar har blivit mer aktuella i diskussionen om hållbar energiförsörjning och grön omställning men är ännu inte lika vanliga som dieselalternativen.
I behov av robusta dieseldrivna reservkraftaggregat till verksamheten? Då är det slut på letandet, hos www.satema.se finns reservkraft för alla ändamål, låt aldrig ett strömavbrott hindra er igen, då detta i många fall kan kosta skjortan ifall arbetet stannar upp!
Diesel är det primära drivmedlet
De flesta reservkraftaggregat i samhället idag drivs med diesel som primär bränslekälla. Anledningarna är flera: diesel är energität, relativt stabilt vid lagring och vanligt förekommande. Dieselaggregat har dessutom en robust konstruktion, vilket ger hög driftsäkerhet och lång livslängd. Bensinaggregat förekommer mest i portabla sammanhang, till exempel på mindre byggarbetsplatser eller vid tillfälliga evenemang. Inom vissa sektorer, exempelvis storskaliga industriparker eller kommunala anläggningar med tillgång till naturgasnät, kan dock gasdrivna aggregat vara ett konkurrenskraftigt alternativ.
Dessa verksamheter får inte stanna upp!
Vissa verksamheter skulle praktiskt taget stanna helt utan reservaggregat som kickar igång vid händelse av ett strömavbrott:
Sjukhus och vårdinrättningar
Livsuppehållande utrustning, operationssalar, kylsystem för mediciner och laboratorieanalyser är beroende av konstant strömtillförsel.
Datacenter
Här ligger viktiga servrar och IT-infrastruktur som måste vara igång dygnet runt. Ett längre avbrott kan leda till dataförluster eller kritiska störningar för stora delar av samhället.
Flygplatser och trafikledningscentraler
Kommunikationssystem och säkerhetsutrustning för flyg och vägtrafik är mycket elberoende, varför reservel är av yttersta vikt.
Vatten- och avloppsanläggningar
Dricksvattenförsörjning och reningsprocesser får inte stå stilla vid strömavbrott.
Kärnkraftverk och liknande anläggningar
Dessa har enligt lag strikta krav på redundans, vilket omfattar robust reservkraft för att bibehålla säkerhetsfunktioner.
Lagar och regler – här är nödaggregat ett måste
Förutom de lagar och föreskrifter som specifikt nämner sjukvård och kärnteknisk industri finns det även bestämmelser om kontinuitetsplanering inom flera andra branscher. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ställer krav på att samhällsviktiga verksamheter, såväl offentliga som privata, ska ha planer för hur man säkrar driften vid kriser. Inom bygg- och anläggningssektorn kan Plan- och bygglagen (PBL) komma i spel, särskilt vid nybyggnation av kritiska anläggningar. Dessutom kan försäkringsbolag ställa specifika villkor, vilket i praktiken innebär att vissa företag inte får teckna en giltig försäkring om de inte har någon form av reservkraftslösning.
Hur många, och långa, strömavbrott sker varje år här i Sverige?
Enligt statistik från Energimarknadsinspektionen och elnätsbolagen är den genomsnittliga avbrottstiden per elkund i Sverige förhållandevis låg jämfört med många andra länder, ofta ett fåtal timmar per år. Siffrorna varierar dock givetvis mellan olika regioner och från år till år. Under vissa hårda vintrar med stormar kan exempelvis antalet strömavbrott öka markant, medan det i tätorter med nedgrävda kablar generellt är mycket få avbrott. MSB påpekar också att även korta avbrott kan få stora konsekvenser för verksamheter som är känsliga för produktionsbortfall eller dataförluster. Därför är det nödvändigt att analysera riskerna och investera i en lämplig reservkraftslösning, särskilt om man bedriver en samhällskritisk eller säkerhetskänslig verksamhet.
Reservaggregat förutom vid strömavbrott
Inom bygg- och anläggningsbranschen är dieseldriven reservkraft vid strömavbrott ett välkänt begrepp, men elverken används också när det helt saknas tillgång till nätansluten el. Exempelvis kan portabla elverk förse maskiner, belysning eller värmefläktar med ström under byggnadsprojekt på obebyggda platser. Även eventarrangörer för festivaler eller marknader kan nyttja portabla aggregat för att driva ljudanläggningar, belysning och försäljningsbodar. Dessutom kan lantbruk ha dieselaggregat för att säkerställa drift av mjölkningsrobotar och ventilationssystem. På senare tid syns även en växande trend att privatpersoner i känsliga områden eller fritidshusägare skaffar mindre aggregat för att klara strömavbrott under kalla vinterperioder.
Stora Powerbanks för hemmabruk
För den som önskar en tystare och ofta mer miljövänlig reservkraftslösning i hemmet kan batteridrivna system vara ett bra alternativ. Dessa stora ”Powerbanks”, ibland integrerade med solceller eller små vindkraftverk, kan driva:
– Kyl och frys under ett begränsat antal timmar för att skydda matvaror.
– Belysning och basala hushållsfunktioner (router, telefonladdare, mindre datorer).
– Mindre värmekällor eller fläktar (i viss mån, beroende på batteriets kapacitet).
Däremot är det sällan batteribaserade enheter i hushåll kan driva energikrävande apparater som tvättmaskiner, torktumlare eller värmepumpar under längre perioder. Kapaciteten, oftast angiven i kilowattimmar (kWh), är i regel mer begränsad än i ett dieseldrivet reservaggregat. Dock utvecklas batteritekniken snabbt, och i framtiden kan vi förvänta oss allt större och mer kostnadseffektiva system för privat bruk, särskilt i kombination med smart energistyrning.
Framtiden för reservkraft: några revolutionära ändringar i horisonten?
Utvecklingen inom energiteknik sker i rasande takt, och framtidens reservkraftslösningar kan komma att se annorlunda ut än dagens traditionella dieselaggregat. Tre intressanta trender och teknologiska framsteg att hålla ögonen på är:
Hybridlösningar
Vi ser en ökad kombination av batterilagring, solceller och reservaggregat som kan köras på förnybara bränslen. Dessa system kan automatiskt växla mellan olika energikällor beroende på tillgång och behov.
Bränsleceller
Vätgasdrivna bränsleceller har redan testats i både fordon och stationära energisystem. Med förbättrad infrastruktur för vätgas och minskade kostnader för bränsleproduktion kan bränsleceller i framtiden bli ett miljövänligare alternativ till dieselmotorer.
Smart styrning och IoT
Digital övervakning och styrning via Internet of Things (IoT) gör det möjligt att analysera elförbrukning i realtid och fördela laster på ett mer optimalt sätt. Reservkraftsanläggningar kan därmed fjärrstyras, felsökas och underhållas proaktivt, vilket minskar risken för driftstörningar just när de behövs som mest.
Även om fossildrivna reservaggregat dominerar i dag är det inte orimligt att tänka sig en framtid där alternativa bränslen och lagringslösningar tar en större plats, särskilt eftersom hållbarhet och klimathänsyn får ökad betydelse i samhällsdebatten. På sikt kan vi alltså förvänta oss mer miljömedvetna reservkraftssystem, där energikällor kan switcha sömlöst och där överskottsenergi lagras i storskaliga batterier eller omvandlas till vätgas.
Vi summerar – reservaggregat är ibland ett måste vid strömavbrott
Reservaggregat som används vid strömavbrott har sedan länge varit en kritisk säkerhetsåtgärd för sjukhus, industrier och andra verksamheter som absolut inte får stå utan el. För just sjukhus och vårdinrättningar är det direkt lagkrav att hålla vital utrustning igång, samtidigt som datacenter, flygplatser och vattenförsörjning också täcks av strikta säkerhetsföreskrifter. Dieselaggregat är i dag den vanligaste typen av reservkraft, men allt fler tittar på alternativa eller kompletterande lösningar som batterier, bränsleceller eller hybriddrivna system för att minska miljöpåverkan och möta framtida krav.
I Sverige är strömavbrotten färre och kortare jämfört med många andra länder, men ett enda avbrott på fel plats kan få allvarliga konsekvenser för liv, hälsa och infrastruktur. Förutom sin självklara roll vid elnätshaverier används reservaggregat också vid byggarbetsplatser, evenemang och andra situationer där man inte kan nyttja det ordinarie elnätet. På konsumentsidan har stora batteridrivna ”Powerbanks” vunnit mark, särskilt för kortare avbrott eller i områden där väderförhållanden gör elnätet sårbart.
Framtiden för reservkraft pekar mot flexibla och modulära system som kan kombineras med grönare energikällor. Investeringar i forskning kring bränsleceller, vätgaslagring och alltmer kostnadseffektiva batterier banar väg för en ny generation reservkraft där driftsäkerhet och miljöhänsyn går hand i hand. Som alltid gäller det att följa gällande lagar och regler, att välja rätt typ av reservaggregat för just den aktuella verksamheten och att se till att utrustningen testas och underhålls regelbundet. Endast då kan man vara säker på att stå redo, när reservaggregat verkligen krävs vid strömavbrott.
