Hur länge man kan egentligen köra elutrustning och dylikt via reservkraft som drivs med diesel? Ja detta beror främst på tre faktorer: mängden tillgängligt bränsle, aggregatets kapacitet och den belastning det utsätts för. Ett modernt dieselaggregat kan, förutsatt kontinuerlig bränsletillförsel och korrekt underhåll, bibehålla en stabil elförsörjning i allt från några timmar upp till flera dygn. I praktiken kan man, genom att tillhandahålla tillräckliga dieselreserver, hålla igång vitala arbetsmoment eller tekniska system så länge det är nödvändigt. Detta gör att man inte behöver avbryta bygg- och installationsprojekt, driftsätta industrimaskiner eller hålla kritiska system i fastigheter vid liv (läs: sjukhus), trots oväntade strömavbrott. Vi nystar mer i detta intressanta område här nedan.
Hur fungerar ett dieselaggregat / elverk?
Ett dieselaggregat – ofta kallat elverk eller reservkraftverk – är en maskinell enhet bestående av i huvudsak en dieselmotor kopplad till en generator. När motorn arbetar, omvandlar den den kemiska energin i dieseln till mekanisk rörelse. Denna rotation får generatorn att producera elström genom att leda en magnetisk rotor genom ett statorfält, vilket skapar växelström med en frekvens och spänning som normalt överensstämmer med det standardiserade elnätet (exempelvis 230/400 V och 50 Hz i Sverige och övriga Europa).
Tekniskt sett regleras motorns varvtal noggrant via en integrerad styrenhet som säkerställer att generatorn håller en konstant frekvens. På så sätt kan ett dieselaggregat, förutsatt rätt dimensionering, driva känslig elektronisk utrustning, tunga handverktyg och avancerade industriella system. Moderna elverk är dessutom försedda med automatiska övervakningssystem som skyddar mot överbelastning, spänningsvariationer och för höga temperaturer. Dessa system bidrar till en säker och stabil drift, även under längre tidsperioder.
Typ av diesel och förbrukning
De flesta kommersiellt tillgängliga dieselaggregat är konstruerade för standarddiesel av den typ som uppfyller bränslestandarden EN590, vilket är den vanliga dieseln som säljs på svenska mackar. Det går ofta bra att använda anpassade dieseltyper, såsom vinterdiesel med lägre fryspunkt, för att säkerställa drift i kalla klimat. Vissa aggregat kan även köras på syntetiska dieselalternativ eller biodieselblandningar, förutsatt att tillverkaren godkänner detta.
Bränsleförbrukningen beror på en rad faktorer: aggregatets effektstorlek, verkningsgrad, belastning (hur mycket ström som tas ut) och motorns ålder och skick. Mindre portabla dieselaggregat (t.ex. 3–10 kW) kan förbruka mellan 0,5 och 2 liter diesel per timme vid nominell belastning, medan större industriella enheter (50–500 kW eller mer) kan förbruka flera liter diesel i timmen. Förbrukningen är i regel något lägre vid delbelastning, men optimalt arbetar dieselaggregat mest effektivt runt 50–80 % av dess märkeffekt.
Användningsområden för reservkraft med diesel
Reservkraft som drivs av diesel är en väletablerad lösning inom en mängd olika sektorer. Inom bygg- och entreprenadbranschen är dieselaggregat ofta en förutsättning på arbetsplatser som saknar tillgång till fast el-infrastruktur. Entreprenörer, montörer och tekniker kan driva elverktyg, svetsar, pumpar, belysning och värmeanordningar direkt från elverket. Inom industrin och tillverkning kan dieselaggregat fungera som reservsystem för kritiska produktionslinjer och minska stilleståndstider vid strömavbrott.
Inom VVS & teknik och fastighetsdrift är dieselaggregat ett pålitligt komplement till den ordinarie elförsörjningen. I fastigheter med känslig verksamhet – till exempel sjukhus, laboratorier, datacenter eller äldreboenden – kan reservkraft bidra till att livsviktiga system såsom ventilationsfläktar, värmepumpar, kylskåp för mediciner och serverhallar hålls i gång. Även i områden med sämre elnätstillgänglighet, på landsbygden eller i nybyggnadsprojekt innan fast elanslutning är färdig, är dieselaggregat en beprövad lösning.
Hur mycket ström kan de ge?
Effekten hos dieselaggregat varierar kraftigt beroende på modell och syfte. Mindre portabla elverk kan leverera några få kilowatt, vilket är tillräckligt för att driva handverktyg, enklare pumpar och belysning. Medelstora aggregat, omkring 10–50 kW, kan driva ett mindre entreprenadlag och utrustning som större borrmaskiner, betongblandare, byggbelysning och midjestyrda truckar.
Större industriella dieselaggregat kan generera flera hundra kilowatt till megawattklass. Dessa maskiner är kapabla att försörja hela fabriker, sjukhus eller till och med mindre samhällen vid avbrott. Denna skalbarhet gör att dieselreservkraft kan anpassas till en rad olika behov, från små hantverksprojekt till komplex industriell infrastruktur.
Vad kan de driva för maskiner och verktyg?
Ett dieselaggregat kan i princip driva all den utrustning som vanligtvis ansluts till elnätet, förutsatt att aggregatet är rätt dimensionerat. Inom byggsektorn kan man som sagt driva handhållna elverktyg som vinkelslipar, borrmaskiner, cirkelsågar och svetsar. Större maskiner, exempelvis kranar, kompressorer, pumpar, lyfthjälpmedel och betongblandare, kan också tas i drift av ett tillräckligt kraftfullt elverk.
Vid industriell tillverkning kan dieselaggregat hålla igång CNC-maskiner, robotceller, transporterande band, kylsystem och kontrollutrustning. För VVS- och fastighetsdrift kan vitala system som cirkulationspumpar, värmeväxlare, ventilationsaggregat, kylaggregat och säkerhetssystem fortsätta fungera, även när det ordinarie elnätet ligger nere. Detta är särskilt viktigt för att bibehålla en säker och behaglig arbetsmiljö, skydda känslig utrustning samt förhindra kostsamma produktionsstopp.
Olika slags modeller av reservkraftverk
Marknaden för dieselaggregat är mycket diversifierad. Det finns små, portabla elverk som väger under 50 kg, konstruerade för att enkelt kunna flyttas runt på byggarbetsplatser eller för hushållsbruk vid tillfälliga strömavbrott. Mellanstora modeller kan monteras på släpvagnar eller förses med hjul för att transporteras mellan olika arbetsområden. Större stationära aggregat installeras ofta i särskilda maskinrum eller utomhus i väderskyddade enheter, med automatisk startfunktion när nätspänningen försvinner (sjukhus).
Utöver storlek och kapacitet skiljer sig aggregaten även i teknisk komplexitet. Vissa enkla modeller har manuell start och enkel regulator, medan mer avancerade varianter inkluderar digital styrning, fjärrövervakning, parallellkoppling (för att bygga ut effekten successivt) och mer sofistikerade emissionskontrollsystem. Det är även möjligt att anpassa dieselaggregat med ljuddämpande kåpor, speciella avgassystem och extra bränsletankar för att passa unika verksamhetsbehov.
Kostnad för reservkraft som drivs med diesel
Priset på ett dieselaggregat kan, med ovan information i betänkande, variera betydligt beroende på effekt, kvalitet, tillverkare och tekniskt utförande. Mindre portabla elverk med några kilowatt kapacitet kan kosta från några tusen kronor och uppåt, ofta i spannet 4 000–20 000 kronor för enklare modeller. Medelstora lösningar, lämpliga för byggarbetsplatser och mer kontinuerlig drift, kan kosta från 20 000 upp till 200 000 kronor, beroende på prestanda, märke och extrautrustning.
Större industriaggregat, till exempel de som används inom tillverkning, sjukhus eller större fastigheter, kan kosta från några hundra tusen till flera miljoner kronor. Priset för just dessa anläggningar inkluderar ofta projektering, installation, ljudisolering, integrering med befintliga system och serviceavtal. Att hyra ett dieselaggregat är också ett vanligt alternativ, särskilt för tillfälliga projekt, vilket kan vara kostnadseffektivt om behovet är kortvarigt.
Mobila reservkraftaggregat hittar du hos Satema.se, välbeprövade anläggningar som fungerar till både akuta situationer och givetvis byggprojekt där det råder brist på elnät.
Finns det elverk som går på bensin eller annat bränsle?
Dieseldrivna aggregat är vanliga på grund av dieselmotorns robusthet, verkningsgrad och lägre brandrisk jämfört med bensin. Men bensindrivna aggregat existerar också, och är ofta billigare och enklare i sin konstruktion. Bensinaggregat är dock generellt mer lämpade för mindre applikationer där kravet på kontinuerlig drift är lägre. De används ofta för fritidshus, mindre verkstäder eller som nödlösningar vid kortvariga avbrott. För riktigt stora och långvariga strömbehov är diesel oftast förstahandsvalet.
Utöver diesel och bensin finns även reservkraftaggregat som drivs av gas, såsom naturgas eller biogas. Gasdrivna aggregat kan vara intressanta ur ett miljöperspektiv och för vissa industriella applikationer där gastillförsel redan finns etablerad. Inom vissa särskilda sektorer förekommer även hybrida system som kombinerar dieselaggregat med batterilagring eller förnybara energikällor, för att minska bränsleförbrukning och utsläpp.
När man började använda sig av dieselaggregat
Utvecklingen av dieselmotorn kan spåras tillbaka till slutet av 1800-talet, när Rudolf Diesel demonstrerade sin effektiva förbränningsmotor. De första kommersiella dieselmotorerna började användas i industriell skala under tidigt 1900-tal. Under 1920- och 1930-talen blev dieselmotorn allt vanligare i stationära anläggningar, såsom generatorer och pumpar, tack vare dess pålitlighet och bränsleeffektivitet.
Efter andra världskriget spreds användningen av dieselaggregat globalt i takt med det ökade behovet av stabil energiförsörjning i industrier, nybyggda städer och infrastrukturprojekt. Idag är dieselaggregat en integrerad del av nödförsörjningen och används världen över, både i industriländer och i utvecklingsländer där elnätet är instabilt eller svagt utbyggt. Den långa historiken gör att tekniken har finslipats under många årtionden, vilket resulterat i pålitliga, effektiva och relativt lättservade aggregat.
Vi summerar – reservkraft med diesel i ådrorna
Reservkraft i form av dieselaggregat, dvs. som drivs med diesel, är en beprövad teknologi som sedan länge säkerställer kontinuerlig elförsörjning när det ordinarie nätet fallerar, eller om det helt enkelt saknas på arbetsområdet. Att välja rätt storlek och modell, samt planera för tillräcklig bränsletillgång, så kan man fortsatt driva alltifrån små handhållna verktyg och byggmaskiner till komplexa industriella processer och kritiska fastighetssystem vid händelse av strömavbrott. Även om kostnaden kan variera kraftigt beroende på kapacitet och utrustning, finns det alternativ för såväl små projekt som stora anläggningar. Med ett brett urval av bränslealternativ, inklusive bensin och gas utöver diesel, samt en lång historik av teknisk utveckling, har elverk etablerat sig som en trygg, förutsägbar och mångsidig lösning för reservkraft i en rad olika branscher.
Vår nästa artikel fortsätter i dylik anda vad gäller området ”el”, men fokuserar nu på transformatorstationer och mer specifikt ”ställverk”, detta vill du inte missa för allt i världen!
