Allt fler efterfrågar en flexibel bostadsmiljö där man utnyttjar ytorna optimalt utan att förlora ljusinsläpp eller rumsupplevelse. Öppen planlösning mellan exempelvis vardagsrum och kök kan upplevas både modernt och inbjudande, men ibland vill man skapa en mer avskild sovplats eller arbetsyta utan att helt stänga in sig. Här blir en glasvägg ett utmärkt alternativ: den möjliggör visuell genomsikt, bidrar till ett jämnt ljusflöde och ger en känsla av rymd, samtidigt som man faktiskt kan avgränsa och skapa ett privat utrymme. I denna artikel kommer vi att fokusera på hur man kan använda en glasvägg som rumsavdelare, för att dela av vardagsrum till sovrum. Vi tar upp vad glasväggar egentligen är, vilka för- och nackdelar de har, när de blev populära och vad de kostar att installera. Vi tittar också på säkerhetsaspekter, samt hur glas kan fylla fler funktioner än att bara vara en avskiljare i hemmet.
Glasväggar, vad är det för något?
En glasvägg är en byggnadskonstruktion bestående av glaspartier som bildar en avskiljande väggyta. De kan vara fristående från golv till tak eller monterade i en ram av stål, aluminium eller trä. Många glasväggar är av säkerhetsglas, eller rättare sagt majoriteten, vilket innebär att glaset är härdat eller laminerat för att inte splittras i farliga skärvor om olyckan skulle vara framme. Inom industri och kommersiella miljöer förekommer även brandklassade glasväggar som har särskilt god förmåga att motstå spridning av rök och värme.
Tekniskt sett kan glasväggar även inkludera integrerade dörrar, vilket tillåter att man enkelt kan öppna upp eller stänga till när man vill skapa en tydligare rumsuppdelning. Ytbehandlingen på glaset varierar också: det kan vara helt klarglas, frostat för ökad integritet eller tonat för att ge en mer exklusiv design.
Varför dela upp sovrum och vardagsrum med rumsavdelare
Öppen planlösning har länge betraktats som en eftersträvansvärd lösning, särskilt i nybyggda eller renoverade lägenheter där man velat maximera rymd och social samvaro. Med tiden har dock många upptäckt behovet av att kunna avskärma vissa ytor, inte minst sovplatsen. Glasväggen adresserar denna balans:
Ljus
Bevarar den öppna känslan då ljuset flödar mellan rummen.
Avskildhet
Man får ett eget rum för vila eller arbete, utan att behöva bygga en massiv vägg som stänger ute allt ljus.
Estetik
Glasväggar ger en modern och stilren look. Detta är särskilt populärt i urbana lägenheter med industriell eller skandinavisk design, varav så kallade industriväggar eller New York-väggar ofta används.
Flexibilitet
En rumsavdelare i glas kan ofta kompletteras med gardiner eller persienner, vilket gör att man snabbt kan justera hur privat utrymmet ska kännas.
När det gäller rumsavdelare för att dela av vardagsrum till sovrum är glasväggen därför ett lockande alternativ för såväl nybyggare som renoveringsglada bostadsägare.
Fördelar med glasväggar som rumsavdelare
Fördelarna är fler än bara estetik och ljusinsläpp. Glasväggar erbjuder faktiskt en hel rad med saker och ting som borde locka även de mest skeptiska:
Bättre ljudisolering än en öppen planlösning
Även om en glasvägg inte isolerar ljud lika effektivt som en klassisk gipsskiva fylld med isolering, minskar den avsevärt ljudflödet mellan rummen. Härdat och laminerat glas kan dessutom ha bättre ljudreducerande egenskaper än många tror.
Enkelt underhåll
Glas är lätt att rengöra och underhålla, förutsatt att man väljer ett ytskikt som inte repas eller missfärgas lätt.
Naturlig avgränsning
Man får tydligare zonindelning i bostaden, vilket kan bidra till att man känner sig mer organiserad och strukturerad.
Värdehöjning
En elegant och välbyggd glasvägg kan höja bostadens estetiska och kanske även ekonomiska värde, vare sig det är en bostadsrätt eller villa.
Samtidigt behöver man naturligtvis beakta att glas kräver en viss varsamhet i hanteringen, särskilt om man har barn eller husdjur i hemmet. Mer om detta nedan.
Om glaset skulle gå sönder?
En av de vanligaste farhågorna rör säkerheten: vad händer om glaset går sönder? Moderna glasväggar är i regel tillverkade av säkerhetsglas, antingen härdat eller laminerat.
– Härdat glas går sönder i små, trubbiga bitar istället för i långa, vassa skärvor.
– Laminerat glas har en plastfilm inuti som håller ihop bitarna även om glaset spricker.
Båda dessa typer minskar risken för allvarliga personskador jämfört med vanligt glas. Dessutom är ramkonstruktionerna ofta mycket robusta och kan stå emot kraftiga stötar. För hushåll med barn rekommenderas i princip alltid ett av dessa säkerhetsalternativ. Man kan även installera skyddsfilmer eller välja glas med rep- och stöttålig yta för ytterligare trygghet.
Vad dessa rumsavdelare kostar
Priset på en glasvägg varierar beroende på:
– Typ av glas (härdat, laminerat, frostat, tonat, brandklassat).
– Tjocklek och storlek på väggen (ett mindre parti i ett standardmått är billigare än en specialanpassad lösning från golv till tak).
– Ramkonstruktion (aluminium, stål, trä eller en kombination av material).
– Tillbehör som dörrar, skjutpartier, handtag och specialdesignade gångjärn.
– Monteringskostnad och eventuella förstärkningsarbeten i tak eller golv, särskilt om man behöver se över bärighet eller ljud- och brandklassning.
För en enklare, standardiserad glasvägg i ett normalstort hem kan man, enligt flera återförsäljare och byggfirmor, förvänta sig en total kostnad på cirka 15 000–40 000 kronor. För mer avancerade, skräddarsydda lösningar med exklusiva material och hög ljudisolering kan priset uppgå till 50 000 kronor eller mer.
Det är dock alltid smart att begära offerter från flera entreprenörer eller glasmästerier för att jämföra pris och kvalité. En professionell montagefirma kan ge råd om vilka glas- och ramtyper som lämpar sig bäst för det specifika projektet.
Övriga användningsområden för glasväggar
Glasväggar har en lång rad användningsområden, inte minst inom offentlig miljö, kommersiella fastigheter och industrilokaler:
Kontorslandskap
Glasväggar möjliggör ljusa och öppna ytor samtidigt som olika arbetsgrupper kan få avskilda utrymmen. De ger också en professionell och modern framtoning på kontoret.
Butiks- och restaurangmiljöer
I butiker kan man använda glas för att skapa visuellt intressanta produktutställningar. I restauranger åstadkommer man en luftig inramning och kan avskärma matgäster utan att stänga in dem.
Industri och labb
Glasväggar är vanliga i forskningsmiljöer och industrier som vill övervaka produktionslinor eller experiment samtidigt som personalen är skyddad mot buller och damm.
Vinterträdgårdar och uterum
Här kan väggar i glaså utgöra en förlängning av bostaden mot trädgården, vilket skapar en ljus oas för växter och avkoppling året runt.
Offentliga utrymmen
I bibliotek, skolor och mässhallar använder man ofta glasväggar för att kombinera ljudavskärmning med bibehållet ljus och siktlinjer.
Glasets egenskaper att släppa igenom ljus men samtidigt skapa avskildhet gör det unikt bland byggnadsmaterial. När man adderar möjligheten till varierande färgtoner, ytbehandlingar och grad av transparens blir glasväggar både praktiska och arkitektoniskt intressanta.
Andra typer av rumsavdelare
Att använda glasväggar som rumsavdelare är bara ett av flera sätt att dela av ett rum. Några andra vanligt förekommande typer av rumsavdelare är:
Vikväggar och skjutdörrar i trä eller MDF
Ofta mer kostnadseffektiva, men kan blockera ljusinsläppet och minska känslan av rymd.
Gipsväggar
Ett traditionellt sätt att skapa nya rum, men dessa är permanenta och kräver mer omfattande hantverksarbete.
Skärmväggar och draperier
Enkla att sätta upp och ta ner, men ger inte samma ljudisolering eller robusthet som fastmonterade väggar.
Glasblocksväggar
Populära under 1980- och 1990-talen. De släpper in ljus men ger inte samma genomsikt eller designflexibilitet som moderna glaspartier.
Glasväggen har på senare tid blivit ett alltmer populärt alternativ tack vare sin estetik, ljusgenomsläpplighet och flexibilitet vad gäller form och utförande.
När började man inreda med rumsavdelare och glasväggar?
Rumsavdelare i någon form har funnits i tusentals år – allt från rena textilskärmar i antika samhällen till mer avancerade träkonstruktioner i historiska borgar. Under 1900-talets första hälft blev väggar i industrilokaler ofta utförda i råa glaspartier för att släppa in dagsljus i fabrikshallar och kontor. Denna estetik plockades upp av arkitekter som Ludwig Mies van der Rohe och Walter Gropius inom den modernistiska och Bauhaus-inspirerade arkitekturen. Glasväggar blev därefter en symbol för öppenhet, ljus och modernitet.
I Sverige slog trenden med glasväggar som inredningsdetalj igenom på bred front under slutet av 1900-talet, men det är först under de senaste decennierna som man sett en exponentiell ökning i privatbostäder. Dels beror det på tekniska framsteg i glasproduktionen, dels på en önskan om ljusare och mer flexibla hem.
Vi avrundar – dela av vardagsrum och sovrum med rumsavdelare i glas
Sammanfattningsvis erbjuder en glasvägg som rumsavdelare en balans mellan avskildhet och öppenhet som många eftersträvar, särskilt i situationer där man vill dela av vardagsrum till sovrum men samtidigt behålla ljusinsläpp och rymdkänsla. Glasväggar har historiska rötter inom modern arkitektur och är idag en etablerad lösning inom både privat och offentlig sektor. De finns i en mängd utföranden och materialkombinationer, vilket ger stor flexibilitet för olika behov. Säkerhetsglas gör dessutom att man inte behöver oroa sig över farliga glasskärvor om olyckan skulle vara framme. Kostnadsmässigt kan spannet vara brett, men med rätt planering och en seriös entreprenör får man en hållbar och estetiskt tilltalande lösning som kan höja värdet på hela bostaden.
Oavsett om du letar efter en mer permanent rumsavdelning eller en flexibel lösning för att skapa ett nytt sovrum i en öppen planlösning, kan en glasvägg således vara ett utmärkt alternativ, inte minst med tanke på alla möjliga varianter och säkerhetsaspekter som finns på marknaden idag.
