Så kallad schaktning är en av grundpelarna inom bygg- och anläggningsbranschen. De vanligaste schaktjobben i Sverige omfattar grävning för husgrunder, ledningar för el, vatten och avlopp, samt för vägbyggen och dränering kring fastigheter. Andra förekommande uppdrag inkluderar schaktning för fiberdragning, grundförstärkning och miljösanering. Dessa typer av arbeten förekommer både inom privata byggprojekt och storskaliga infrastruktursatsningar. Oavsett skala kräver de alla noggranna förberedelser, tillgång till rätt utrustning samt i många fall tillstånd från myndigheter eller kommun. Vi snackar mer om att schakta och gräva i artikeln nedan, häng med!
Flytta på dig jorden, här kommer jag!
Att schakta innebär helt enkelt att man gräver bort eller flyttar på jord, lera, sand, morän eller berg, för att förändra markens form eller förbereda den för byggnation eller installation av teknisk infrastruktur. Schaktning kan ske manuellt med spade och skyffel vid mindre projekt, men utförs allt som oftast med hjälp av grävmaskiner och särskild utrustning. Syftet är ofta att skapa ett plant underlag eller ett dike för rör, kablar, dräneringssystem eller husgrunder. Ordet ”schakta” används också i förlängningen för att beskriva bortforsling och hantering av det material som grävs upp, så kallade schaktmassor.
Schakta si och schakta så, olika varianter att förstå
Schaktning klassificeras efter materialtyp, syfte och teknisk metod. Jordschakt är den vanligaste typen och innebär att man hanterar lösa material som sand, lera eller morän. Denna metod används vid exempelvis villagrunder, trädgårdsanpassningar och ledningsdragningar.
Bergschakt är mer avancerat och kräver ofta sprängning, hydraulhammare eller kilar för att bearbeta fast berg. Detta förekommer framför allt vid vägbyggen, tunnlar och industritomter. En tredje typ är släntschakt, där man formar marklutningar för att förebygga ras eller för att underlätta vägvattenavrinning.
Andra vanliga varianter inkluderar kabel- och ledningsschakt, planeringsschakt för att utjämna markytor samt miljöschaktning för att ta bort förorenad jord. Dessa olika metoder kräver olika maskiner, teknisk kompetens och i många fall dokumentation.
Vanligt förekommande maskiner
Maskinvalet vid schaktning är avgörande för både effektivitet och säkerhet. Bandgrävare används ofta för större markarbeten i mjuk eller lutande terräng tack vare deras stabilitet. Hjulgrävare är mer lättmanövrerade i urbana miljöer. Minigrävare passar bra för trånga utrymmen som villaträdgårdar eller innergårdar.
Lastmaskiner används för att förflytta jordmassor till transportfordon som dumprar, vilka sedan kör iväg materialet till tipp eller återvinning. För bergschaktning används ofta hydraulhammare eller sprängmedel, beroende på tillgång och regler. Schaktmaskiner utrustas idag ofta med GPS-styrsystem och laserteknik för att säkerställa höjdprecision och volymkontroll.
Byggarbeten och projekt som kräver schaktning
Schaktning förekommer i princip vid alla typer av byggprojekt där marken behöver anpassas. Det gäller nybyggnation av bostäder, där grunden måste schaktas ut för betongplatta eller källare, liksom vid tillbyggnader och renoveringar. Vägbyggen kräver omfattande schakter för vägbädd och diken, ofta i kombination med släntschakt.
Industriprojekt, logistikcenter och hallar kräver plana och stabila markytor med bärande underlag, vilket nås genom noggrant planeringsschakt. Rör- och kabeldragningar för VA, el och fiber innebär ofta smala men djupa schakter som kräver precision. Miljösanering av förorenad mark innebär selektiv schaktning och dokumenterad hantering av uppgrävda massor.
Vad kostar det att schakta och gräva inför ett bygge?
Kostnaden för schaktarbete beror på ett flertal faktorer: markens beskaffenhet, schaktens omfattning, maskinval, transportbehov och om återfyllnad krävs. Lös jord är generellt billigare att schakta än fast berg, som ofta kräver sprängning eller specialutrustning. Ett vanligt schaktföretag debiterar ofta per kubikmeter eller per timme, med tillkommande kostnader för masshantering och borttransport.
En villagrund kan ligga på mellan 50 000 och 150 000 kronor att schakta beroende på storlek och marktyp. Schaktning för VA-ledningar eller fiber är ofta billigare per meter, men kan bli dyrt om tillträde är begränsat. De största kostnadsposterna utgörs ofta av transport och tippavgifter.
Att tänka på vid schaktning!
Först och främst behöver man klarlägga markens egenskaper genom geoteknisk undersökning. Det avgör hur djupt man kan gräva, vilka säkerhetsåtgärder som behövs och vilken typ av maskin som är lämplig. Schaktning i närheten av byggnader kräver särskild försiktighet för att undvika sättningar eller skador på fundament.
Ledningskartor måste inläsas för att undvika att skada befintliga el-, vatten- och teleledningar. Väderlek spelar också roll, då lera och silt snabbt förlorar bärighet vid regn. Planering är a och o för att samordna logistik, tippning, materialleveranser och övriga entreprenörer.
Regler och tillstånd att ha i åtanke
Schaktning styrs i Sverige av flera lagstiftningar. Plan- och bygglagen kräver i många fall marklov om marknivån förändras väsentligt. Miljöbalken reglerar schaktning i närheten av skyddade områden, vattendrag eller vid risk för förorening. Arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på säkerhet för schaktarbetare, exempelvis vad gäller rasrisk och säkring av schaktväggar.
Grävning på allmän plats kräver ofta kommunalt grävtillstånd och en godkänd trafikanordningsplan. I vissa fall krävs samråd med Länsstyrelsen eller anmälan till Miljöförvaltningen. Byggherren eller entreprenören ansvarar för att alla tillstånd är på plats innan arbetet påbörjas.
”Schakta säkert” – vad innebär det?
Att schakta säkert innebär att skydda både personal, allmänhet och angränsande konstruktioner från skador. Detta innebär bland annat att följa föreskrifter för stöd i djupa schakter, exempelvis släntning eller användning av schaktlådor. Risk för ras ökar med djupet och materialtypen, särskilt vid regn eller vibrationer.
Arbetsområdet ska vara tydligt avspärrat och arbetsledningen ska genomföra dagliga tillsyner. Personlig skyddsutrustning är obligatorisk. Även grundvattennivån måste övervakas för att förhindra underminerade schaktbottnar.
Tips! På SGI.se, dvs. Statens Geotekniska Institut, kan du läsa mer om att ”Schakta säkert” i deras PDF-broschyr som behandlar detta område.
Såhär mycket material grävs årligen
Enligt Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) hanteras årligen omkring 120 miljoner ton schaktmassor i Sverige. Många av dessa klassificeras som överskottsmassor, vilket betyder att de inte kan återanvändas direkt på plats utan måste transporteras till deponi eller annan återanvändningsplats. Schaktning står därmed för en betydande del av transport- och klimatkostnaden inom byggsektorn.
Globalt är siffrorna ännu mer svindlande. Världens bygg- och anläggningssektor använder uppskattningsvis över 40 miljarder ton naturmaterial per år, främst sand, grus och sten. En stor del av detta rör sig genom schaktning och jordbearbetning.
Vi rundar av – att gräva och schakta
Schaktning är en grundläggande, men tekniskt komplex del av bygg- och anläggningsarbetet. Oavsett om det handlar om att gräva en villagrund, dra nya VA-ledningar eller förbereda mark för en väg, kräver det noggrann planering, rätt maskiner och kunskap om lagar och tillstånd. Det är också en arbetsmiljöfråga, där felaktig hantering kan få allvarliga konsekvenser. Med rätt förutsättningar kan schaktning utföras effektivt, säkert och med så liten miljöpåverkan som möjligt. För framtidens byggande blir frågan om hur vi hanterar schaktmassor och planerar markarbeten en viktig del av den bredare diskussionen om hållbarhet och resurshantering.
Vet du vilka fler anläggningsprojekt som kräver schakt- och grävarbeten? Jo, terrassering, vilket du kan läsa mer om i vår nästa artikel.
