En utrymningsväg är en säker flyktväg som ska användas vid en nödsituation, såsom brand eller annan fara, där det krävs att människor snabbt och säkert kan lämna byggnaden. Dessa vägar är oftast skyltade med nödutgångsskyltar och måste uppfylla vissa krav vad gäller bredd, åtkomlighet och säkerhet enligt gällande lagar och regler. Men vilken bredd måste utrymningsvägar egentligen ha, och vilka andra krav gäller? Denna artikel går igenom de viktigaste reglerna och bestämmelserna för utrymningsvägar i byggnader och fastigheter.
Vad klassas som en utrymningsväg?
En utrymningsväg definieras som den väg som en person kan ta för att snabbt och säkert lämna en byggnad vid en nödsituation. Det handlar inte bara om dörrar och korridorer utan även om fönster, trappor och andra delar av byggnaden som kan tjäna som utrymningsvägar vid behov. Utrymningsvägar ska vara tydligt skyltade och lättillgängliga för alla personer som vistas i byggnaden, inklusive de som kan ha nedsatt rörelseförmåga.
Enligt Boverkets byggregler (BBR) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns det specifika krav på hur en utrymningsväg ska vara utformad för att säkerställa att den är funktionell i en nödsituation. En utrymningsväg ska dessutom alltid hållas fri från hinder och får aldrig blockeras.
Vilka regler och krav gäller för utrymningsvägar?
När det gäller byggnader och fastigheter finns flera lagar och regler som styr hur utrymningsvägar ska utformas och underhållas. De viktigaste reglerna finns i Boverkets byggregler (BBR) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning. Dessa regler omfattar allt från minimimått för dörrar och korridorer till hur många utrymningsvägar som krävs i olika typer av byggnader och verksamheter.
BBR kapitel 5, som behandlar brandskydd, anger att varje byggnad ska ha tillräckliga och tillförlitliga utrymningsvägar. Vad som räknas som tillräckligt beror på byggnadens användning, storlek och antalet personer som kan vistas i byggnaden samtidigt. Till exempel krävs det i större byggnader ofta mer än en utrymningsväg för att säkerställa att alla kan ta sig ut säkert, detta är viktigt i de fall att en utav vägarna skulle vara blockerade.
Arbetsmiljöverket har också detaljerade föreskrifter för arbetsplatser, som specificerar att arbetsgivaren har ett ansvar för att tillhandahålla säkra utrymningsvägar för sina anställda. Detta inkluderar inte bara själva vägen ut ur byggnaden, utan även att de anställda är medvetna om utrymningsplanen och vet hur de ska agera vid en nödsituation.
Säkerhetsdörrar, som exempelvis branddörrar, spelar i kombination med utformning och bredd på utrymningsvägar, en oerhört viktig del i den sammanställda säkerheten i en fastighet. Köp din eller dina branddörrar och säkerhetsdörrar hos Maxidoor, ja förutsatt att du vill ha den högsta kvalitén och bästa säkerheten!
Finns det krav på en specifik bredd för utrymningsvägar?
En av de mest kritiska aspekterna av en utrymningsväg är dess bredd, då denna direkt påverkar hur många personer som säkert kan använda den samtidigt vid en nödsituation. Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska en utrymningsväg ha en minsta bredd på 0,9 meter. Detta minimikrav är framtaget för att tillgodose säker utrymning i mindre byggnader eller i byggnader där få personer vistas. Det är dock viktigt att notera att denna bredd kan behöva ökas beroende på byggnadens användning, funktion och kapacitet.
För exempelvis stora offentliga byggnader som arenor, köpcentrum, sjukhus eller skolor, där många personer vistas samtidigt, krävs ofta bredare utrymningsvägar. I dessa fall kan bredden behöva vara 1,2 meter eller mer för att möjliggöra säker och effektiv utrymning för ett stort antal personer. Dessutom är utrymningsvägens bredd avgörande för att undvika trängsel och säkerställa en smidig evakuering, särskilt i paniksituationer.
Vid dimensioneringen av utrymningsvägar måste man också ta hänsyn till tillgänglighetsaspekter. Det innebär att utrymningsvägarna måste vara tillräckligt breda för att rullstolsburna personer och andra med nedsatt rörlighet ska kunna ta sig fram utan hinder. Boverkets byggregler ställer krav på att byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med funktionsnedsättning, vilket inkluderar tillräckligt breda dörröppningar, trappor och korridorer.
I verksamheter där det finns en hög risk för att stora folkmassor måste utrymmas snabbt, såsom biografer, teatrar eller större arbetsplatser, kan utrymningsvägar behöva anpassas ytterligare. Här kan det även krävas att fler utrymningsvägar tillhandahålls eller att dessa kompletteras med alternativa flyktvägar, som kan aktiveras vid en nödsituation.
Med andra ord så är kravet på bredden av en utrymningsväg direkt kopplat till byggnadens användningsområde och antalet personer som potentiellt kan behöva använda den. Det generella minimikravet på 0,9 meter gäller de flesta vanliga utrymningsvägar, men detta kan behöva utökas för att säkerställa en trygg och snabb evakuering i större och mer komplexa byggnader.
Hur bred måste en utrymningstrappa vara?
Utrymningstrappor är, liksom korridorer och andra utrymningsvägar, en avgörande del av en byggnads utrymningsvägar, särskilt i flerplansbyggnader där utrymning via markplan inte är möjligt. Enligt Boverkets byggregler (BBR) måste en utrymningstrappa ha en minimibredd på 1,2 meter för att kunna hantera tillräcklig passage av flera personer samtidigt. Detta säkerställer att evakueringen kan ske snabbt och effektivt utan att skapa trängsel, vilket är avgörande vid nödsituationer.
I vissa fall, såsom i mycket höga byggnader eller byggnader med stora besökarskaror, som arenor eller sjukhus, kan bredare trappor krävas för att hantera ett större antal människor samtidigt. Vid dimensionering av utrymningstrappor måste också hänsyn tas till tillgängligheten för personer med nedsatt rörlighet eller rullstolsburna. Trapporna behöver vara utformade så att alla, oavsett fysiska förutsättningar, kan utrymma säkert och snabbt.
Vad gäller för fönster?
Fönster kan också fungera som utrymningsvägar, oftare än man tror och särskilt i mindre byggnader eller bostäder. För att ett fönster ska klassas som en godkänd utrymningsväg måste det vara tillräckligt stort och lätt att öppna. Boverkets byggregler kräver att fönster som används som utrymningsvägar har en fri öppning på minst 0,5 meter bredd och 0,6 meter höjd, och den sammanlagda fria öppningsarean måste vara minst 0,5 kvadratmeter. Fönstrets underkant bör heller inte vara placerad högre än 1,2 meter över golvet för att underlätta utrymning.
Hur många utrymningsvägar måste det alltid finnas?
Antalet utrymningsvägar som krävs i en byggnad beror som sagt på byggnadens storlek och användning. Som regel gäller att varje byggnad där människor vistas måste ha minst två utrymningsvägar. Detta för att säkerställa att det finns en alternativ väg om den ena utrymningsvägen skulle vara blockad. I mindre bostäder och vissa lokaler där risken för att bli instängd är låg kan det dock räcka med en utrymningsväg, under förutsättning att den är tillräckligt säker och snabbt kan leda människor ut ur byggnaden.
För större byggnader, såsom kontorskomplex, fabriker eller offentliga byggnader, krävs oftast fler utrymningsvägar, vilket beräknas utifrån det maximala antalet personer som kan vistas i byggnaden samtidigt och hur lång tid det tar för dem att utrymma byggnaden.
När krävs särskilda vägar för utrymning, inom vilka verksamheter?
I vissa verksamheter och byggnader, där det bedrivs verksamhet med särskilda risker, krävs mer omfattande regler för utrymningsvägar. Exempel på sådana verksamheter är industri- och lagerbyggnader där brandfarliga eller giftiga ämnen hanteras, samt byggnader där många personer vistas samtidigt, såsom arenor och sjukhus.
För dessa typer av verksamheter gäller ofta särskilda regler för utrymningsvägar, såsom krav på större bredd, flertalet utrymningsvägar och kompletterande säkerhetssystem, till exempel brandspjäll och rökevakuering.
Vem ansvarar för utrymningsvägar?
Ansvaret för att utrymningsvägar fungerar korrekt ligger på fastighetsägaren samt, på arbetsplatser, hos arbetsgivaren. Det är deras ansvar att se till att utrymningsvägarna är korrekt utformade, väl underhållna och att de inte har några hinder. Fastighetsägaren har också ansvaret för att informera hyresgäster och andra boende eller verksamma om var utrymningsvägarna finns och hur de ska användas.
Vid en nödsituation ska det finnas klara instruktioner för hur utrymning ska ske, och det är arbetsgivarens ansvar att regelbundet öva utrymningsrutinerna med sina anställda.
Var ska utrymningsplanen sitta och vad är det för något?
En utrymningsplan är en schematisk översikt över byggnadens utrymningsvägar, som tydligt visar var utgångar, nödutgångar, brandlarm och brandutrustning, såsom brandsläckare och brandposter, är placerade, samt vart man själv står och läser tavlan. Den spelar en mycket viktig roll för att människor snabbt och effektivt ska kunna hitta den närmaste flyktvägen vid en nödsituation. Utrymningsplanen bör finnas väl synlig och placeras på strategiska platser i byggnaden, såsom vid ingångar, i korridorer, trapphus och vid samlingspunkter, dvs. mer än enbart en översikt.
På arbetsplatser är det arbetsgivarens ansvar att se till att utrymningsplaner hålls uppdaterade och att de regelbundet går igenom planen med sina anställda. Detta inkluderar att informera om hur planen läses och var den är placerad, så att alla känner till sin närmaste utrymningsväg. Utrymningsplanen ska även tas upp vid säkerhetsgenomgångar och under övningar för att säkerställa att personalen vet hur de ska agera vid en eventuell nödsituation.
När började man använda sig av utrymningsvägar i byggnader och fastigheter?
Historiskt har byggnader alltid haft någon form av utrymningsmöjlighet, men det var först under 1800-talet, i samband med industrialiseringen och de ökade riskerna i stora arbets- och bostadskomplex, som specifika regler för utrymningsvägar började utformas. Vid den här tiden var det främst större städer och fabriker som införde regler för hur byggnader skulle kunna utrymmas vid brand eller andra nödsituationer. Med tiden har dessa regler blivit mer detaljerade och omfattar idag alla typer av byggnader och verksamheter.
I och med den moderna brandteknikens framväxt, samt ökande fokus på säkerhet i arbetsmiljöer, har krav på utrymningsvägar blivit en självklar del i byggnaders säkerhetsarbete.
Sammanfattning – Krav på bredd för utrymningsvägar?
En utrymningsväg ska vara minst 0,9 meter bred, men bredden kan behöva anpassas beroende på byggnadens användning och antalet personer som vistas där. Utrymningstrappor måste vara minst 1,2 meter breda. Kraven varierar beroende på byggnadstyp och verksamhet, särskilt i riskfyllda miljöer såsom industri och sjukhus, där fler utrymningsvägar och ytterligare säkerhetssystem kan krävas. Ansvaret för utrymningsvägar, att gällande krav på bredd osv. uppfylls, vilar på fastighetsägaren och arbetsgivaren, som också ansvarar för att utrymningsplaner är synliga och uppdaterade. Historiskt började regler för utrymningsvägar utformas under 1800-talet i samband med industrialiseringen och ökat säkerhetsfokus.
I vår nästa artikel här på Byggteknik belyser vi ämnet kring branddörrar och mer specifikt brandklass EI60, läs mer om detta här.
