Vid gjutning av platta på mark krävs ett gediget markarbete, och hur djupt man behöver gräva beror på flera faktorer, däribland markens bärighet, vilken typ av platta som ska gjutas, samt klimatförhållanden. Generellt grävs det vanligtvis ner till frostfritt djup, vilket i Sverige ofta är mellan 1 och 2 meter beroende på region, ibland mindre eller mer än så. Syftet är att säkerställa att marken under plattan inte påverkas av tjällyftning, som kan orsaka allvarliga skador. Dessutom krävs en stabil grund av packat material, som makadam och sand, vilket ytterligare påverkar djupet. Här går vi igenom vilket markarbete som behövs vid denna typ av jobb.
Platta på mark: Vad är det för något?
En gjuten platta på mark är en av de mest använda grundläggningsteknikerna inom byggnation, där en betongplatta gjuts direkt på markytan. Den fungerar både som byggnadens bärande fundament och som isolerande lager, vilket gör den till en effektiv lösning för många typer av byggnader. Konstruktionen innebär att marken först förbereds noggrant genom schaktning, dränering och fyllning med bärande material, innan själva plattan gjuts. Resultatet är en robust och hållbar grund som står emot både belastningar och yttre påverkan som frost och fukt.
Vad det används till
Tekniken är vanlig för husgrunder, garage, förråd och industriella byggnader, och har blivit särskilt populär för villor och småhus. Detta beror på dess kostnadseffektivitet och låga underhållsbehov jämfört med andra alternativ, såsom källargrund eller krypgrund. En av de stora fördelarna med platta på mark är möjligheten att integrera golvvärme i konstruktionen, vilket bidrar till energieffektivitet och ökad komfort i bostäder. Dessutom är tekniken anpassningsbar och kan användas för både små och stora byggprojekt, vilket gör den till ett mångsidigt val inom modern byggnation.
Är du i behov av en helhetspartner inom markarbete och anläggning? Då ska du anlita LIP AB på lipab.se, en trygg partner med gedigen erfarenhet och många projekt i bagaget.
Vad krävs för markarbeten innan gjutning av en platta?
Det markarbete som måste göras inför anläggning av platta på mark utgör en avgörande del av processen, och lägger grunden för en stabil och hållbar konstruktion. Varje steg måste utföras noggrant för att undvika framtida problem som sättningar, fuktskador eller bristande bärighet. Här är de viktigaste momenten i detalj:
Markundersökning
En geoteknisk undersökning är ofta nödvändig, särskilt om byggplatsen ligger i områden med lera, torv eller annan instabil jord. Undersökningen ger information om markens bärighet, sammansättning och dräneringsförmåga, vilket är avgörande för att avgöra om förstärkningsåtgärder behövs. Även om det kan innebära en extra kostnad, är det en långsiktig investering som minskar risken för allvarliga skador på byggnaden.
Det är också av stor vikt att plattan hamnar korrekt i förhållande till detaljplan osv., i vår andra artikel kan du läsa mer om inmätning och utsättning vilket är ett viktigt moment i processen.
Schaktning
Marken grävs ut till ett frostfritt djup, vilket i Sverige oftast innebär minst 1–2 meter beroende på region (ibland mer eller mindre). Under schaktningen tas allt organiskt material som rötter, matjord och torv bort, eftersom dessa inte har tillräcklig bärighet. Vid behov används lasersystem för att säkerställa att grävdjupet och planheten uppfyller kraven.
Dränering
För att skydda plattan mot fukt placeras dräneringsrör längs grundens ytterkanter. Dessa rör leder bort regn- och grundvatten och minskar risken för vattenskador. Ofta används även dräneringsduk för att separera bärlagret från den omgivande jorden, vilket ytterligare förbättrar dräneringsförmågan.
Fyllning med bärlager
Efter schaktningen fylls marken med lager av grus, makadam och sand. Dessa material skapar en stabil grund som fördelar belastningen från plattan jämnt. Varje lager packas noggrant med vibratorplattor eller vältar för att minimera sättningar över tid. För större plattor kan tjockare lager eller material med högre bärighet krävas.
Isolering
För att skydda plattan från kyla och fukt placeras skivor av cellplast på bärlagret. Cellplasten fungerar både som värmeisolering och som ett skydd mot tjälskador. I områden med stränga vintrar kan det vara nödvändigt att använda isolering med högre densitet för att öka plattans livslängd.
Med noggrant utfört markarbete läggs grunden för en säker och hållbar konstruktion, oavsett om det gäller en villa, ett garage eller en större industriell byggnad.
Är det olika sorters förberedelser beroende på plattans användning?
Ja, plattans användningsområde och storlek påverkar i hög grad vilka förberedelser som krävs för markarbetet. För en villagrund, där belastningen främst kommer från byggnadens egen vikt och eventuella invändiga installationer, är kraven på bärighet och förstärkning ofta måttliga. Däremot kan en industriell platta behöva tåla betydligt större påfrestningar från tunga maskiner, fordon och lagerhyllor, vilket ställer högre krav på underarbetet.
En större platta kräver vanligtvis tjockare lager av bärmaterial, till exempel grov makadam, för att jämnt fördela belastningen över en större yta. Dräneringen behöver också dimensioneras för att effektivt hantera större mängder vatten, särskilt i områden med hög nederbörd eller risk för högt grundvatten.
För industriella eller kommersiella byggnader kan förstärkningar inkludera både tjockare betong och kraftigare armering, till exempel dubbla lager av armeringsnät eller punktförstärkningar i form av armerade pelarfundament. I vissa fall kan även speciella markstabiliseringsåtgärder, såsom kalkcementpelare eller packning med geotextil, behövas om marken är särskilt instabil.
Den slutliga användningen avgör också om särskilda materialval behövs. Till exempel kan plattor som används för garage eller industribyggnader förstärkas för att motstå kemikalieutsläpp eller tung trafik, medan bostadsgrunder ofta prioriterar isolering och komfort.
Vad använder man sig av för maskiner till markarbetet?
Maskinparken som används för markarbeten varierar beroende på projektets storlek och komplexitet, men några typer av maskiner är standard i de flesta projekt:
Grävmaskiner
Grävmaskiner är kärnan i markarbeten och används för att schakta och gräva ner till rätt djup. Mindre grävmaskiner, ofta kallade minigrävare, kan användas för små tomter eller trånga utrymmen, medan större band- eller hjulgrävare är nödvändiga för större byggplatser. De är också utrustade med olika skopor för att hantera olika typer av jord och material.
Lastmaskiner
Lastmaskiner, såsom hjullastare, används för att effektivt flytta stora mängder schaktmassor eller fyllnadsmaterial. De är ett måste när jord och sten behöver transporteras över längre avstånd inom byggplatsen, särskilt på större projekt där mängden material kan vara betydande.
Vältar och vibratorplattor
Att marken packas och blir kompakt är väldigt viktigt för att skapa en stabil grund. Vibratorplattor används ofta för mindre ytor eller i trånga utrymmen, medan vältar – från små handstyrda modeller till stora vägvältar – används för större ytor. Vältar säkerställer att bärlagret och fyllnadsmaterialet är kompakt och jämnt.
Dräneringsmaskiner
För installation av dräneringsrör används specialutrustning som kan lägga rör snabbt och med hög precision. Dessa maskiner är särskilt viktiga i projekt där omfattande dränering krävs för att förhindra vattenansamling runt grunden.
Extra maskiner och utrustning
Vid behov kan andra maskiner, såsom grusbilar för materialtransport eller markvibratorer för djupare kompaktering, också användas. För vinterprojekt kan tjältiningsmaskiner vara nödvändiga för att smälta frusen jord innan grävarbetet börjar.
Maskinvalet påverkas av projektets omfattning, markförhållanden och tillgänglig arbetskraft. Mindre projekt kan ibland genomföras med enklare maskiner, men för större och mer avancerade arbeten är en omfattande och specialiserad maskinpark avgörande för att säkerställa hög kvalitet och effektivitet.
Kan arbetet göras året om?
Markarbete kan givetvis utföras året runt, men vintertid innebär vissa utmaningar, särskilt i ett nordiskt land som Sverige. När marken är frusen krävs ofta uppvärmning med hjälp av tjältiningsmaskiner eller markvärme. Det är också viktigt att använda frostskyddsmaterial för att undvika tjälskador under konstruktionen. Extra isolering kan behövas, och dränering kan försvåras om markvattnet fryser.
Vilka lager material utgör grunden för plattan?
En välbyggd platta på mark består av flera lager som samverkar för att skapa en stabil, isolerad och hållbar grund. Varje lager fyller en specifik funktion och måste läggas med precision för att undvika problem som sättningar, fuktskador eller dålig bärighet.
Bärlager
Bärlagret utgör basen för plattan och består vanligtvis av grov makadam eller krossad sten. Detta material ger en stabil grund genom att fördela belastningen jämnt och säkerställa att plattan står på fast underlag. Tjockleken på bärlagret varierar beroende på markens bärighet och byggnadens vikt, men är ofta mellan 20 och 50 centimeter.
Fyllnadsmaterial
Ovanpå bärlagret läggs ett lager av finkornig sand eller grus. Detta lager används för att jämna ut underlaget och förbättra dräneringsförmågan. Ett välpackat fyllnadsmaterial minimerar risken för vattenansamlingar och säkerställer att plattan vilar stabilt.
Isolering
Cellplastskivor placeras ovanpå fyllnadsmaterialet för att skydda plattan mot kyla och fukt. Isoleringen hjälper till att förhindra värmeförlust från byggnaden och fungerar också som ett skydd mot tjälskador i kallare klimat. Valet av isoleringstyp och tjocklek beror på byggnadens energikrav och klimatförhållandena i området.
Armering
För att förstärka plattan och förhindra sprickbildning används armering, vanligtvis i form av nät eller stålstänger. Armeringen placeras antingen i ett eller flera lager beroende på belastningen som plattan ska tåla. I särskilt tunga konstruktioner, som industrihallar, kan extra förstärkning i form av armerade punktfundament behövas.
Varje lager måste packas och monteras noggrant enligt konstruktionsritningar och lokala byggnormer. Detta garanterar i sin tur att plattan på mark får optimal hållbarhet och motståndskraft mot både mekaniska och miljömässiga påfrestningar.
Vad kostar markarbete på en tomt?
Kostnaden för markarbete varierar beroende på flera faktorer:
Markens beskaffenhet
Lera eller stenig mark kräver mer arbete.
Tomtens storlek
En större tomt innebär högre kostnader.
Maskinanvändning
Hyran för maskiner och arbetskraft påverkar priset.
Generellt kan man räkna med en kostnad på 500–1500 kronor per kvadratmeter för grundläggande markarbete för en platta på mark. Detta inkluderar ofta både markarbetet och allt kring gjutning, dock inte ”bärmaterialet”, såsom makadam.
Vad kostar en markundersökning? Måste det göras överhuvudtaget?
En geoteknisk markundersökning kostar vanligtvis mellan 5 000 och 30 000 kronor beroende på hur omfattande projektet är. Undersökningen är ofta nödvändig för att säkerställa att marken är lämplig för byggnation och för att undvika framtida problem som sättningar eller dräneringsproblem. Även om det inte alltid är ett lagkrav, är det en rekommendation vid större projekt.
Kan man göra markarbete själv, för platta på mark?
Att själv utföra markarbete inför gjutning av platta på mark, är fullt möjligt, men det kräver kunskap, tid och tillgång till rätt maskiner. För mindre projekt, som exempelvis grunder för små skjul, kan man använda enklare verktyg som spadar och handpackare. För större projekt är det dock ofta mer kostnadseffektivt att anlita proffs, eftersom felaktigt utförda markarbeten kan bli mycket dyra att åtgärda.
Krävs bygglov för att anlägga en platta på mark?
Bygglov krävs i regel inte för själva markarbetet, eftersom detta ofta ses som en förberedande åtgärd. Däremot är bygglov nästan alltid nödvändigt för konstruktionen som ska byggas ovanpå plattan, exempelvis ett hus, garage eller en industrihall. Bygglovet intygar att byggprojektet följer detaljplanen för området och uppfyller regler för säkerhet, estetik och miljö.
Det är viktigt att kontrollera de lokala reglerna hos byggnadsnämnden i kommunen innan något arbete påbörjas, eftersom vissa kommuner kan kräva bygganmälan även för omfattande markarbeten. Om markförändringarna påverkar höjdnivån på tomten, exempelvis vid stora schakt- eller fyllnadsarbeten, kan också särskilt tillstånd behövas. Att ignorera dessa regler kan leda till kostsamma förseningar och krav på att återställa marken till sitt ursprungliga skick.
Vi avrundar artikeln
Markarbete inför gjutning av platta på mark är en komplex och viktig del av byggprocessen. Från schaktning och dränering till korrekt packning och isolering – varje steg måste utföras med precision för att säkerställa en hållbar grund. Även om vissa delar av arbetet kan utföras själv, är det ofta klokt att anlita experter för att säkerställa kvalitet och undvika framtida problem.
Läsvärt: På Arbetsmiljöverkets webbplats, www.AV.se, finner du mer information om ”Markarbete och grundläggning”, ta en titt för att inte missa viktiga aspekter inom detta område.
