Terrassering har många ansikten, för att uttrycka det milt. Från att stabilisera mark för vägbyggen till att skapa jordbruksarealer i branta sluttningar. Men vilka olika slags terrassering finns det egentligen? I stora drag brukar man dela in terrassering i bygg- och anläggningsterrassering, jordbruksterrassering och landskapsterrassering (exempelvis i trädgårdsprojekt). Alla har gemensamt att man formar eller skapar “nivåer” i marken för ett visst syfte, men tillvägagångssätten och materialen kan skilja sig betydligt. Nedan följer en fördjupad genomgång av begreppet terrassering, dess användningsområden och de viktigaste faktorerna att tänka på.
Vad menas generellt sett med terrassering?
Terrassering definieras vanligtvis som processen att skapa trappstegsliknande avsatser eller planade nivåer i ett naturligt eller befintligt markskikt. Syftet kan vara att underlätta byggnation, öka odlingsbar yta, förebygga erosion eller skapa estetiskt tilltalande trädgårdsmiljöer. Ur ett geotekniskt perspektiv handlar terrassering ofta om att genom utfyllnad, schaktning och packning av jord och stenmaterial uppnå önskad markstabilitet.
I en mer övergripande kontext har terrassering använts i tusentals år för att optimera markanvändningen, oavsett om det rör sig om branta sluttningar i bergiga regioner eller plantering i torra områden. Genom historien har många civilisationer, alltifrån Inka- och Maya-folken i Sydamerika till de antika jordbrukssamhällena i Asien, utnyttjat terrasser för att effektivisera sin produktion eller göra marken bebolig.
Terrassering inom bygg och anläggning
När vi pratar om terrassering i bygg- och anläggningssammanhang avses oftast åtgärder för att skapa stabila, bärande och säkra plan för olika typer av konstruktioner. Detta kan exempelvis vara nödvändigt inför ett vägbygge, en parkering eller ett industriområde där marken behöver förberedas. Terrassering är därmed ett centralt moment inom geoteknik och bergteknik, och det kan omfatta allt från enklare markberedning till avancerade schakt- och utfyllnadsarbeten.
Inom byggsektorn är terrassering särskilt viktig för att:
Förstärka underliggande mark
Med rätt val av fyllnadsmaterial och korrekt packning kan terrasseringen skapa en mer hållbar grund för byggnader, vägar och annan infrastruktur.
Hantera nivåskillnader
I kuperad terräng blir terrassering ofta en nödvändighet för att skapa användbara plan och minska risken för jordskred.
Förbättra dräneringen
Genom att utforma terrasser på ett optimalt sätt kan man effektivisera avrinning av vatten och därmed undvika översvämningar och fuktskador.
Såhär går processen till
Processen för terrassering inom bygg och anläggning kan variera beroende på syfte, omfattning och platsens geologi. Ändå finns det några återkommande steg som ofta förekommer:
Markundersökning
Innan projektet påbörjas brukar en geoteknisk undersökning göras. Det handlar om att bestämma jordlagerföljd, bärförmåga och eventuell förekomst av bergarter eller vattenflöden som kan påverka arbetet.
Planering och projektering
Utifrån undersökningarna skapas en detaljerad ritning och plan för terrasseringen. Här tas hänsyn till lutningsförhållanden, dräneringsbehov och önskad sluttjocklek på fyllningsmaterial.
Schakt och utfyllnad
I detta skede avlägsnas överflödigt material, exempelvis vegetation, ytjord eller sten. Därefter förs lämplig fyllnadsmassa in för att nå den förutbestämda höjdnivån.
Packning och stabilisering
En av de mest kritiska aspekterna är att packa materialet i tunna lager. Genom att använda rätt kompakteringsmetoder blir strukturen stabil och får den bärighet som behövs.
Avslutande åtgärder
Efter att terrasseringen är klar kan man anlägga dräneringssystem, kantstöd eller geotextilier om det behövs. På vissa projekt lägger man även ett slitlager eller vegetationslager för att skydda terrassen mot erosion.
Under hela processen är det centralt att följa gällande branschstandarder och regelverk, exempelvis Trafikverkets riktlinjer vid vägbyggen eller Boverkets byggregler (BBR) när det handlar om bostäder och industri.
Maskiner som används
En rad olika maskiner kan krävas beroende på omfattningen av terrasseringen. För större projekt inom bygg och anläggning är det vanligt med en kombination av exempelvis dessa:
Grävmaskiner
För att schakta bort jord, berg och annat överskottsmaterial. Grävmaskiner kan också användas för att placera ut fyllnadsmaterial på rätt ställe.
Hjullastare
Används för att förflytta stora mängder material över kortare sträckor och för att jämna ut ytor.
Bulldozers
Ofta nödvändiga vid stora terrasseringsprojekt där marken behöver flyttas eller planas ut över större ytor.
Vältar och vibroplattor
Kritiska för att packa och stabilisera jorden. Genom att vibrera och komprimera materialet får man önskad bärighet och densitet.
Lastbilar
För transporter av fyllnadsmassor till och från arbetsplatsen.
Vid mer komplicerade arbeten kan specialmaskiner som bergborrar eller sprängutrustning också behövas, särskilt om berg behöver sprängas bort.
Material och masshantering
Typen av material för terrassering beror på rådande geologiska förutsättningar och projektets krav. Allmänt brukar man använda sig av detta:
Jord och grus
Vanligt för enklare utfyllnader, särskilt om inga extrema belastningar förväntas.
Krossad sten
Bergkross erbjuder god dräneringsförmåga och hög hållfasthet, vilket gör det lämpligt för vägbyggen och större anläggningsarbeten.
Geotextilier och geonät
Dessa syntetiska material ökar stabiliteten, förhindrar att olika jordlager blandas och kan motverka sättningar.
Asfaltslager eller betong
Kan läggas ovanpå terrasserad mark för att skapa en jämn och slitstark yta, exempelvis vid parkeringar och körbanor.
En korrekt kombination av dessa material är avgörande för att uppnå lång livslängd och bibehållen funktion.
Exempel på vägbygge och hur terrassering spelar en kritisk roll
Vid ett vägbygge börjar man ofta med att schakta bort det översta lagret av jord för att komma ner till ett mer bärkraftigt lager eller berg. Därefter läggs fyllnadsmaterial i flera omgångar, som packas noggrant. På så sätt skapar man en “terrass” eller plattform där själva vägkroppen kan byggas upp. Ett typiskt uppbyggnadsschema av en väg kan inkludera:
1. Terrasserad yta (grundläggande marklager).
2. Bärlager av exempelvis krossad sten.
3. Förstärkningslager och eventuella geotextilier för att fördela lasterna.
4. Slitlager (asfalt eller betong).
Utan korrekt terrassering vid vägbygge riskerar man sättningar, sprickbildningar och i värsta fall att vägen kollapsar, särskilt i områden med hög vattenhalt eller instabil mark. Därför utgör terrassering en av de mest kritiska faserna i alla vägbyggnadsprojekt. Detsamma gäller förstås även vid bygge av banvallar och liknande.
Olika slags innebörd bakom ordet terrassering
Terrassering är som begrepp inte enbart begränsat till bygg och anläggning. Det förekommer även inom jordbruk, landskap och trädgårdsplanering:
Terrassering inom jordbruk
I bergiga länder som Peru, Kina och Nepal är terrasserade odlingsmarker (så kallade “terrassodlingar”) en traditionell metod för att maximera användbar odlingsyta och förhindra jordskred.
Landskapsterrassering och trädgård
Inom landskapsarkitektur används terrassering för att skapa effektfulla nivåskillnader och samtidigt underlätta vattenavrinning. I trädgårdssammanhang kan mindre terrassnivåer ge rum för prydnadsväxter, grönsaksland eller stenläggningar.
Fördelar och nackdelar med byggmetoden
Precis som de flesta metoder har terrassering både positiva och potentiellt negativa sidor.
Fördelar
Ökad markstabilitet
Genom att skapa planade ytor undviker man i högre grad erosion och ras.
Bättre markanvändning
I kuperade områden kan terrassering skapa användbar yta för byggnader, transporter eller odling.
Förbättrad dränering
Ett välplanerat terrasseringssystem kan effektivisera bortledningen av ytvatten och minska risk för översvämning.
Estetiska möjligheter
Inom landskapsarkitektur ger terrassering möjligheter att leka med nivåer, växtval och hårdgjorda ytor.
Nackdelar
Kostsamt i större skala
Terrassering kan innebära stora schaktnings- och transportkostnader, särskilt i bergig eller hård mark.
Kräver god projektplanering
Felaktig utförande kan leda till sättningar, sprickbildning och i värsta fall kollaps, vilket kan medföra höga reparationkostnader.
Erosionsrisk vid felaktig utfyllnad
Om materialet inte är rätt packat eller om dräneringslösningar är undermåliga kan terrasserade ytor snabbt erodera.
Då började man bygga i terrasser
Terrassering är ingen modern uppfinning. De äldsta spåren av terrassering för jordbruk återfinns i forntida Mesopotamien och Kina och är daterade flera tusen år tillbaka i tiden. Kända exempel är de branta terrasserna i Machu Picchu i Peru, vilka ursprungligen användes för odling och vattenhantering för över 500 år sedan. I Europa omnämns terrassering inom romersk arkitektur och jordbrukslitteratur, och teknikerna kom att förfinas under medeltiden när man började anlägga vingårdar och jordbruksfält på sluttningar.
Inom modern bygg- och anläggningsindustri har terrassering utvecklats i takt med maskinteknikens framsteg och med mer sofistikerade geotekniska beräkningar. Under 1900-talet blev det allt vanligare att använda tunga maskiner för storskaliga terrasseringsprojekt, bland annat vid motorvägsbyggen och stora vattenkraftsanläggningar.
Vi summerar – terrassering och dess roll inom byggnation
Terrassering är som ovan nämnt ett mångfacetterat begrepp som spänner från enkla trädgårdsprojekt till enorma infrastrukturbyggen. Inom bygg och anläggning fokuserar man framför allt på att skapa stabila, horisontella ytor med hjälp av schaktning, utfyllnad och korrekt packning av olika material. På så sätt kan man möta branschspecifika krav på bärighet, dränering och säkra sluttningar. Terrassering har dock en ännu bredare användning inom jordbruk och landskapsarkitektur, där man bland annat kan motverka erosion och utnyttja marken mer effektivt. Med en historik som sträcker sig tillbaka tusentals år visar detta att terrassering är en teknik som kontinuerligt förfinats, och som idag är helt central för en lång rad bygg- och infrastrukturprojekt.
Oavsett om man planerar en mindre anläggning i trädgården eller ett stort infrastrukturprojekt är korrekt terrassering ett fundamentalt steg. Det handlar inte bara om att skapa plana ytor, utan också om att säkra långsiktig funktion och hållbarhet. Genom en kombination av seriösa geotekniska analyser, noggrann projektering och rätt val av maskiner och material kan terrassering bidra till robusta lösningar som står sig över tid.
I nästa artikel här på Byggteknik.org diskuterar vi kring ”inmätning och utsättning”, två avgörande metoder vid så gott som alla större byggprojekt!
